Vi lyckades ta oss ut ur Kuala Lumpur, vi lyckades köra 5 mil, bara 20 mil kvar, sedan ville barnen inte sitta mer i bilen. Vi tittar på skyltarna runt oss och ser Genting Highlands. Var inte det en nöjespark uppe i molnen? Just det. Vi svängde av och körde på serpentinvägar 1500 meter upp på ett berg. Det blev snabbt kyligare och vi kunde stänga av ACn. Framför oss glittrade höghus längst uppe på berget.

Väl där insåg vi återigen att detta var inte byggt de senaste åren. Jag tror att Genting highlands som är hotell, casino, nöjespark och mentalsjukhus(;-) i ett byggdes slutet på 70-talet.

Nåja, efter 30 minuters letande efter en parkeringsplats så tog vi oss in på 1st world. Det enda hotell under 500 ringit natten. Stället kändes först övergivet då vi i parkeringshuset tog trappan upp till lobbyn. När vi öppnade dörren insåg vi att så inte var fallet utan vi möttes en ström av asiater som om att detta var vilken centralstation som helst i någon asiatisk storstad. Vi hittade till slut lobbyn på hotellet där vi fick ta en kölapp för att komma fram. Vi fick ett deluxrum för 220 ringit. YES!. När jag frågade om AC på rummet så skrattade dem och sa att det inte behövdes. Jag hade glömt att det bara var 19 grader ute. Vi har ju varit vana vid det dubbla. Hotellet hade över 6000 bäddar och vi bodde i torn 2 våning 2 rum 943. 20 minuters transport i hissar, trappor och korridorer senare så gick vi in i vårt rum i vad Linda beskrev som ett mentalsjukhusrum. Helt ok. Vi skulle ju bara sova där.

Vi stuvade in vår packning, lekte lite med Alice samt bytte om till ngt. mer passande. Mina Thailändska fiskarbyxor med linne passade inte riktigt in i miljön med casinosugna asiater.
Vi gick ut och vandrade runt i komplexet. Casino, nöjespark, vattenpark, restauranger och shopping shopping och åter shopping. Det är Genting Highlands det. Vi åt mat, åkte lite karusell samt tittade på alla tokiga asiater innan vi insåg att klockan var 11 på kvällen och att det kanske var dags att natta barnen.
Vi gick tillbaka till vårt rum för att sammanställa vår tävling. Resultatet var 1 och det blev delad plats. Tävlingen var “spot another white guy”.
Dagen efter vaknade vi vid 8.30 för att snabbt göra oss iordning och käka frukost. Vilken frukost!!!! Vi och x antal tusen andra skulle äta samtidigt på ett av hotellen. Vi var tilldelade torn 2 våning 8 restaurangsal 2. Vi var inte ensamma direkt. Men trots känslan att vara på ett löpande band i ett mentalsjukhus lyckades vi få i oss en frukost som var helt ok. Vi blev alla mätta och maten kändes faktist fräsh.
Efter detta så checkade vi ut (i en automat) och tog oss till bilen. Att hitta bilen tog oss bara 30 minuter vilket var helt ok (!). Vi körde så fort vi kunde från detta konstiga ställe och vände oss inte om. Vi njöt inte direkt av år vistelse men det var en kul upplevelse.
Vi körde mot det highlands som vi faktsikt ville till. Cameron Highlands. Svalt höglandsklimat med teplantage, jordgubbsodlingar och vackra vyer. Efter 30 minuters körande visade det sig att vi var påväg tillbaka till kuala lumpur. GPSen var inte direkt uppdaterad. Att barnen dessutom höll på att vakna gjorde inte saken bättre. Linda tyckte att köra runt inte var den bästa iden och ville att vi skulle flyga istället. För familjens bästa så fortsatte vi vår färd till Kuala Lumpur och frågade snällt avis om vi fick lämna tillbaka bilen 2 veckor och 5 dagar i förväg. Japp, det gick.